Wilda Nilsson i Padjelanta på fjällvandring längs Padjelantaleden

Padjelantaleden: Sáluhávrre, Låddejåhkå och Árasloukta

När jag vaknar i tältet vid broarna öster om Sáluhávrre före 7 är det redan varmt. Och myggigt. Kaffe ska likväl kokas och det blir en till frukost i tältet. Spiller ut en del kaffe men som tur är inte på sovsäcken. Snart vandringen igång igen. 

Landskapet i Padjelanta är böljande och mer kuperat än kartan helt ger mig känslan av. Förutom de uppenbara höjderna så är det några meter upp, några ner här och var. Jag ser några enstaka tält men annars är leden öde.

Tills jag går ifatt en kvinna som vandrar med ett paraply. Jag förstår henne, det är riktigt varmt. Mina händer behöver jag till stavarna men kanske är en paraply-hatt en investering till nästa år. Skämtåsido.

Vandring längs Padjelantaleden förbi Låddejåhkå

Jag går uppför lite till och vyn över sjöarna är helt magisk. Försäsongen har sina fördelar. Och att vandra tidigt på morgonen, eller sent på kvällen, när färre andra gör det. Men det är inte trångt här. 

Det är vindstilla och Vastenjaure så gott som spegelblank. Kafferasten åker raka vägen upp på listan över mina bästa raster i livet. Kan förresten varmt rekommendera mitt friluftskök som jag bloggat om förut.

Det gröna landskapet, de isigt blå sjöarna och de snötäckta topparna är balsam för själen. Medan fjällområden med branta dalgångar kanske gör sig bäst med dramatiska moln måste jag säga att Padjelanta upplevs bäst i klart väder.

Leden är välskött och det finns mycket spång. Naturen bortom känns orörd även om samerna såklart livnär sig här som de gjort sen länge, länge. Det är värt att påminna sig om. Att vi har ett naturfolk i Sverige och hur vidrigt det är med förtrycket de utsätts för i samhället idag. Jag ser det som en förmån att få hälsa på här. 

Utsikt mot BLT Låddejåhkå i Padjelanta

När leden sluttar utför igen förstår jag att jag närmar mig Låddejåhkå och den första BLT-stugan på turen. På trappen utanför sitter ett par som redan köpt samiskt tunnbröd, gáhkku. Snart dyker stugvärden upp och jag köper bröd jag med.

I stugans butik finns ett ganska rejält sortiment och eftersom varje stugvärd själv bestämmer utbudet är det skoj att kika på vad som finns. Jag har med mig nog med mat men för vandringar tidigt på säsongen i framtiden kommer jag nog förlita mig ganska mycket på de små butikerna.

Dock ger BLT inga garantier på att det finns något på hyllorna och senare på säsongen kan det vara utplockat eller slut. Brödet är otroligt gott och vilan i skuggan är välbehövlig.

Rauken i Padjelanta och vandring förbi Árasloukta

På andra sidan jokken väntar en rejäl stigning. Jag förgås nästan i värmen och tar en badpaus i en bäck.

Det är skönt att svalkas av den blöta tröjan när jag fortsätter vandringen vidare mot Pårka.

Jag passerar den märkliga rauken mitt på fjället i Pårkapasset och fortsätter ner till bron över forsen Miellädno som kraftfullt strömmar fram. Det grumliga glaciärvattnet är iskallt och jag är tacksam över hängbron.

Färden fortsätter mot samevistet Árasloukta som ligger vackert beläget inne i en vik. Vid stugplatsen finns bara mer eller mindre utslagna vandrare. Jag är väldigt glad att jag har med mig vätskeersättning. Efter vandringen får jag veta om att det var flera vandrare som var magsjuka på samma sträcka, samma dagar som jag vandrade. Värmeböljan kanske bidrog. Och mitt vattenfilter fungerade.

Bada i bäckar i Padjelanta

Påväg från Árasloukta blir det en badpaus till. Att doppa sig med kläder på är ett riktigt friluftshack när det är typ är 30 grader varmt.

Nu börjar en kuperad och relativt jobbigt sträcka men ack så vackert det är. Ungefär halvvägs till Stáloluokta slår jag läger på en höjd i förhoppning om att fånga åtminstone lite vind för att hålla myggen borta.

Jag tar mitt kvällsbad i en bäck en bit nedför sluttningen och inser sen att svidden vill göra mig sällskap till middagen. In i tältet igen helt enkelt…

En stund med en ljudbok får avrunda den här kvällen också innan jag somnar gott i sovsäcken.

Blogginlägg från min fjällvandring 2025

Nikkaloukta till Abisko genom Vistasdalen

  • Här kommer det bra inlägg så fort jag hinner skriva dem.

Abisko till Kebnekaise via Mårmapasset

  • Här kommer det bra inlägg så fort jag hinner skriva dem.

Kebnekaise till Saltoloukta

Padjelantaleden

Kommentarer

  1. […] Padjelantaleden: Sáluhávrre, Låddejåhkå och Árasloukta […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *