Innehåller annonslänkar till utrustningen jag själv köpt och använder
Vilket stormkök är bäst på fjällvandring? Ett stormkök är ett bärbart kök för matlagning, vattenkokning och snösmältning i friluftslivet. Friluftskök drivs av spritbränsle, gasol (oftast bara kallat gas), bensin, fast bränsle eller fotogen.
Stormkök finns i olika typer, såsom gas, sprit och multifuel, och tillverkas i flera material – där aluminium är särskilt populärt tack vare sin låga vikt, styrka och goda värmeledning.
Oavsett om du ska fjällvandra, jaga, åka turskidor eller långfärdsskridskor, kanske paddla eller åka på camping-semester med familjen så finns det stormkök som passar dina behov.
Dessutom blir stormköket en del av din beredskap, går strömmen så kommer du kunna fixa matlagningen ändå. Så, vilket friluftskök passar dig och dina äventyrsplaner bäst?
Läs min guide nedan så hittar du svaret. Här får du hjälp att hitta rätt stormkök för dina behov. Det finns exempelvis kök i olika prisnivåer beroende på funktion och material. Och såklart berättar jag om mina favoriter.
Stormkök kan köpas online, jag köpte mitt ultralätta stormkök Soto WindMaster och min MSR Titan Kettle som du ser på bilden online. Läs mer om vad jag tycker om prylarna nedan.
Vilket stormkök är bäst?
Ska du vandra på sommaren vill du förmodligen ha ett kök som är lätt att bära och som går snabbt och enkelt att använda. Hög bränsleeffektivitet är också bra eftersom du då slipper bära så mycket bränsle till köket.
I ett komplett stormkök ingår ofta brännare, kastruller, stekpanna, vindskydd och ibland andra tillbehör. Men ultralätta stormkök är ofta avskalade och vissa tillbehör kan behöva köpas separat beroende på dina behov. Det säger sig självt att den som färdas ensam kan välja ett mindre kök än den som ska laga måltider åt en hel grupp.
Jag har en brännare som skruvas direkt på en gasbehållare. Det är snabbt och smidigt men det blir lite vingligt om jag ska göra något annat än att koka vatten. Därför föredrar jag Trangia-köket om det är riktigt matlagning som ska göras.
För mig som ofta vandrar ensam och som vill kunna koka kaffe och vatten och kanske laga någon väldigt enkel maträtt så passar Soto WindMaster perfekt. Jag använder en ultralätt gryta tillsammans med brännaren.
Soto WindMaster hos Bagaren och Kocken (annonslänk)
Soto WindMaster hos Addnature (annonslänk)
Om du mest äter frystorkad mat och vill använda köket till att koka vatten, då behöver du bara ett kärl och ett enkelt lock. Precis som det jag tipsar om ovanför.
Vill du ha möjlighet att steka pannkakor, baka bröd eller göra någon annan ”avancerad” matlagning utomhus behövs flera kärl. Och kanske en stekpanna eller en ugn till friluftsköket.
Trangiakök på vintern och för vandring med familjen
På vintern när snö ska smältas tycker jag också det är smidigt med två kärl. Då kan jag stapla dem på varandra och nyttja spillvärmen. Kastruller och kokkärl som ingår i stormköket är anpassade för utomhusbruk och fungerar tillsammans med vindskyddet för effektiv matlagning. Återigen är Trangia ett bra val men som sagt, det är för tungt för ensamma sommarvandringar tycker jag.
De lättaste, stora grytorna det går att laga mat i är Trangia UL 27 (annonslänk). Det går att använda dessa på samma brännare jag tipsade om ovanför om man är lite försiktig. Trangia 27 kommer med spritbrännare, jag använder den på vintern. Tyvärr tycker jag inte att Trangias gasbrännare är tillräckligt bra. För sommarbruk är denna från Soto bättre.
Såklart är det också mysigt att ha en kaffepanna. Jag har köpt denna kaffepanna från Trangia som passar i kastrullerna av modell 27.
Priset på stormkök varierar beroende på vilka tillbehör som ingår och vilket material kokkärlen är tillverkade av.
Vad påverkar bränsleåtgången på stormkök?
Olika sorters brännare och bränsle gör att vatten kokar olika fort. Förutom bränsle påverkar exempelvis temperaturen i luften och om du använder ett vindskydd till stormköket men här kommer en generell jämförelse. Att koka en liter vatten med ett spritkök tar ungefär 10-15 minuter. Med ett gasolkök (gaskök) eller ett multifuelkök tar det istället 3-4 minuter.
Faktorer som påverkar bränsleåtgången i ett stormkök:
1. Vilken sorts kök du du använder: det är stor skillnad i bränsleeffektivitet mellan olika kök
2. Väder och vind: temperaturen utomhus och vindstyrka (och användning av vindskydd för brännaren)
3. Typ av mat: hur länge måste köket brinna för att du ska få klart maten, det är skillnad på att koka vatten till frystorkad mat mot att koka tortellini exempelvis.
4. Typ av kärl: olika material/finns värmeväxlare eller inte.
5. Vad använder du brännaren till? Matlagning, lykta i tältet eller smälta snö på vintern?
6. Disciplin: Om du släcker/stänger av din brännare så fort du är klar.
Spritkök på fjällvandring
Spritkök, alltså stormkök som drivs av spritbränsle, är prisvärda, lätta att använda och har ofta bra vindskydd inbyggt i konstruktionen. Köket väger relativt lite och finns i diverse varianter med olika storlekar och antal kärl, kaffepanna, stekpanna och så vidare. Däremot behöver du bära mer bränsle i vikt jämfört med gasol.
Brännaren är lätt att använda. Du häller spritbränsle/t-röd/tenol direkt i brännaren och tänder därefter bränslet med en tändsticka. Tänk på att du måste låta spriten brinna ut och brännaren svalna innan du fyller på mer bränsle. Annars kan vätskan du häller i fatta eld och du får en stor låga i ansiktet. Så länge du alltid låter brännaren brinna ut (och inte välter köket eller använder det inomhus) är spritkök ofarliga.
Spritkök funkar bra året runt, även när det är kallt, men då är det smart att förvara brännaren och en mindre bränsleflaska i en innerficka. Detta eftersom tändningen då går betydligt enklare.
Förpacka brännaren och flaskan så att det inte kan läcka bara. Det finns även vintertillsatser till brännaren att köpa. I denna brinner lite spritbränsle vilket värmer den ordinarie brännaren och gör denna enklare att tända. Det gör att spritköket funkar bättre vintertid men det går åt mer bränsle.
Tips på spritkök: Trangia med spritbrännare
Trangia är ett välkänt märke när det gäller spritkök och numera finns även gasbrännare att köpa till sitt Trangiakök. Jag har ett Trangia UL-25-4 och är supernöjd med det.
Detta kök är egentligen för 2-3 personer men de stora kärlen är bra på vintern när mycket snö ska smältas. Jag gillar kaffepannan också. Vill jag spara vikt kan kaffepannan lämnas hemma. På sommaren använder jag oftare ett mindre gaskök istället. Det bränsle jag oftast använder är detta spritbränsle.
Det finns också mindre varianter av Trangia så som UL-27, det är värt att kolla in för dig som vill ha en spritkök även på sommaren och ofta är ute ensam.
Hur länge räcker bränslet i ett spritkök?
Spritköket är alltså väldigt lätt att använda men nackdelen är den låga effekten. Det tar längre tid att koka upp vatten på en spritbrännare jämfört med ett stormkök som drivs av bensin eller gasol.
5 cl T-röd kokar upp 1 liter vatten på 10-15 minuter. En fyllning av spritbrännaren (fyll bara 2/3-delar av höjden) brinner i ungefär 25 minuter. Med överslagsräkning, baserat på att du använder 3 liter kokat vatten per dag, betyder det 15 cl per dag och 105 cl på en vecka. Alltså strax över en liter spritbränsle per vecka. Dock använder jag själv minst en liter varmt vatten på natten som en värmare så jag gör av med mer spritbränsle per vecka.
Jag vill dock alltid ha lite extra i reserv. Det går kanske åt mer bränsle än beräknat i hårt väder och jag vill kanske koka upp vatten för att kunna tvätta mig. På vintern behöver snö smältas och då går det åt mer bränsle.
För en veckas utfärd skulle jag på vintern ta med mig två liter spritbränsle. Här finns vintertillsatsen också om du vill kolla in den. Denna bränsleflaska är bäst.
Om du använder T-röd som bränsle kan du späda det med max 15 % vatten för att slippa att det sotar så mycket. Fast jag tycker att bränslet som finns nuförtiden inte sotar nämnvärt så jag själv pallar inte kladda med att blanda/spä ut.
Gasolkök på fjällvandring
Ett så kallat gaskök ger hög effekt och därför går det snabbt att laga mat och koka vatten på ett sådant kök. En nackdel är att gasolen (gasen) är känslig för kyla och presterar dåligt när det blir kallt. Vintergas är betydligt bättre men vid riktigt kalla temperaturer upplever jag att även denna funkar dåligt.
Även vid varmare temperaturer (över 25°C) fungerar vanlig gasol sämre eftersom förbränningen inte blir optimal. Det gör att stormköket drar mer bränsle. Ska du ut där det är riktigt varmt finns ”sommargas” som anpassats efter dessa förhållanden.
Hur länge räcker gasen till ett gasolkök?
Siffrorna har nedan är en uppskattning av en persons normalförbrukning men exakt hur länge en gasolbehållare räcker beror på flertalet faktorer.
- Temperaturen i luften
- Höjden du befinner dig på
- Om du har ett vindskydd runt brännaren
- Om du använder ett matkärl med värmeväxlare eller inte
När det gäller Primus Power Gas kan man säga att 100 gram gas räcker till 2-3 dagar sommartid och 1-2 dagar på hösten.
Tips på gasolkök: Soto, Primus och Optimus
För dagsturer eller kortare vandringar i fint väder använder jag tidigare den väldigt lätta och smidiga gasolbrännaren Optimus Crux Lite med ett vindskydd. Utan vindskydd fungerar brännaren dåligt i blåst. Det är formen på den som är ett nackdel.
Jämför bilderna nedanför där på mitt gamla friluftskök och min nya gasbrännare Soto WindMaster. Det funkar sjukt bra även i blåst, utan vindskydd och med en kastrull utan värmeväxlare.
Den nya brännaren som är nedsänkt:
Den gamla brännaren buktar uppåt:
Jag har också ett gammalt gasolkök från Primus som jag köpte för en herrans massa år sedan och det säljs inte längre. Skulle jag uppgradera mig skulle jag köpa detta kök från Primus.
På vintern använder jag denna vintergas från Primus men det fungerar inte alls lika bra som bensin. Jag använder faktiskt oftast mitt spritkök på vintern.
Multifuelkök: flera sorters bränsle till stormköket
Med ett multifuelkök kan du välja mellan olika sorters flytande bränsle så som kemiskt ren bensin, fotogen, diesel och lampolja. Det går även att använda gasol till vissa multifuelkök om du byter munstycke.
Multifuelkök används ofta vid vinterexpeditioner med kemiskt ren bensin eller fotogen för maximal effekt i minusgrader.
Fördelen med ett multifuelkök är att det går att få tag i bränsle. Flexibiliteten gör detta kök lämpligt på längre turer utomlands när du kanske inte vet i förväg vilken sorts bränsle du kommer kunna få tag på. Dessutom fungerar kemiskt ren bensin (och andra flytande bränslen) utmärkt i kallt väder.
Bränslet förvaras i en särskilt bränsleflaska som kopplas till kökets brännare med en slang. Till skillnad mot spritköket kommer du alltså inte hantera bensin/diesel och så vidare ute i fält. Vid fyllning av bränsleflaskan måste du däremot vara försiktig så att du inte spiller och du vill såklart hålla dig borta från gnistor och öppna lågor. Använd kemisk ren bensin som inte har de tillsatser som finns i bensin för bilar.
Använder du diesel sotar det mycket mer men att ha valmöjligheten är smidigt. Att använda ett multibränslekök kräver lite övning och köket kräver lite mer underhåll. Ett tryck måste byggas ut i bränslebehållaren innan användning och brännaren ska förvärmas men det är lätt att lära sig. Multifuelkök låter också mer än andra friluftskök.
Det finns även stormkök som eldas med ved, pinnar och kottar, vilket gör att du slipper bära med dig bränsle.
Tips på multifuelkök från Primus
Vill du ha ett multifuel-kök som kan drivas av kemiskt ren bensin med mera så kan du kolla in denna variant från Primus (annonslänk till Addnature). Jag själv använder inte ett multifuelkök just nu men är riktigt sugen på den modellen.
Så väljer du rätt stormkök
Att laga mat utomhus med stormkök är en av de stora höjdpunkterna med friluftsliv, oavsett om du är 1-2 personer på tur eller om ni är en större grupp som samlas kring maten.
Det finns ett antal grejer som är smart att tänka på när du väljer kök för vandring och friluftsliv. Här kommer några frågor som du bör fundera på innan du köper ett stormkök.
Vad för sorts äventyr ska du ta med stormköket på?
Ska du vandra på sommaren vill du förmodligen ha ett kök som är lätt att bära och som går snabbt och enkelt att använda. Bränsleeffektivitet är också bra eftersom du då slipper bära så mycket bränsle till köket.
Ska du däremot skida med pulka på vintern, då prioriterar du kanske ett rejält vindskydd, flera kärl för snösmältning och ett kök vars bränsle tål låga temperaturer. Den som paddlar eller åker på campingsemester med bil kanske inte bryr sig lika mycket om kökets vikt utan då blir det viktigare med bekvämlighet. Två lågor kanske till och med?
Jag kan varmt rekommendera detta som jag själv köpt:
MSR Titan Kettle 900 ml som finns på Scandinavian Outdoor och Widforss (annonslänkar)
Soto WindMaster som finns hos Bagaren och Kocken och Outnorth (annonslänkar)
Kommer du vilja använda stormköket på vintern?
Ska du använda stormköket på vintern behöver du välja ett som drivs av bränsle som funkar i kalla temperaturer. Dessutom är det viktigt med bra lock och ett rejält vindskydd. Har kärlen dessutom värmeväxlarna blir köket ännu effektivare.
Hur många ska använda friluftsköket?
Kommer du vandra ensam eller ska hela familjen hänga med? Det finns kök i flera olika storlekar. Det säger nog sig självt att den som fjällvandrar själv kan välja ett mindre kök än den som ska laga måltider åt en hel grupp människor.
Så får du bättre effekt av stormköket
Använd alltid ett lock och ett vindskydd. Då minskar bränsleförbrukningen och koktiden blir dessutom snabbare.
Välj ett kärl med värmeväxlare (vågigt mönster under). Dessa använder värmen från brännaren bättre och på så sätt går det åt mindre bränsle.
Gör ett test med köket innan du ger dig ut. Koka lite kaffe eller laga en lunch i trädgården, med funktionstestad utrustning är du trygg på utfärden. Rengör och underhåll stormköket enligt tillverkarens rekommendationer.
Ta med backup för tändning. Jag har alltid med mig tre ”metoder” för att tända eld (eller stormköket). Tändstickor, tändare och tändstål har en självklar plats i packningen även när stormköket har en piezotändare (alltså en inbyggt tändare på gaskök).
Säkerhet och underhåll av stormkök
För att få ut det bästa av ditt Trangia, Primus, Soto eller annat friluftskök är det viktigt att alltid tänka på säkerheten och att ta hand om köket mellan äventyren.
När du lagar mat utomhus gäller det att placera stormköket på en stabil och plan yta, gärna skyddad från vind. Se till att inget brännbart material finns i närheten och att alla personer i sällskapet vet hur köket fungerar. Det är också klokt att alltid ha vatten eller en våt trasa nära till hands om olyckan skulle vara framme och gräset/marken vid sidan om brännaren tar eld.
Oavsett om du använder sprit, gas eller annat bränsle, ska du aldrig fylla på bränsle när köket är varmt eller fortfarande brinner – vänta tills allt svalnat ordentligt.
För att stormköket ska hålla i många år och fungera på bästa sätt, är regelbundet underhåll nyckeln. Efter varje tur är det bra att rengöra alla delar, särskilt brännaren och kärlen där matrester kan fastna.
Kontrollera att packningar, ventiler och andra smådelar är hela och fungerar som de ska – det gäller både Trangia och Primus, men även andra märken. Om du märker att något börjar bli slitet, byt ut delen i tid så slipper du problem när du väl står ute i naturen och ska laga maten.
Ett välskött stormkök gör att du kan laga mat enkelt och tryggt. Ta hand om ditt kök, då kan du njuta av god mat utomhus, år efter år!
Utrustning för att koka kaffe på fjällvandring
Jag gillar drip coffee och det är extra smidigt eftersom den är väldigt lätt. Max dricker ju inte kaffe så jag behöver bara göra en kopp åt gången. Drip coffee är också klart godare än snabbkaffe. Här kan du köpa samma drip coffe-”görare” som jag har och som du ser på bilden nedanför.
Helikon-Tex CAMP French Press Coffee Mug är enkel att använda med vatten ur termos. Smart när risk för skogsbrand föreligger eller när du vill ha en lika smidigt lösning som snabbkaffe fast du har krav på att det ska smaka gott också.
Köp Helikon-Tex CAMP French Press Coffee Mug hos Röda Stjärnan (annonslänk)
Här hittar du ett blogginlägg med fler bilder på kaffepressen.
Blogginlägg om mina stormkök + mat på fjället
Vill du veta mer om stormköken jag använder får du gärna blogginlägget jag skrivit specifikt om dem. Läs mitt blogginlägg om stormkök här.
I det här blogginlägget finns en djupdykning kring mitt byte till ett lättare stormkök.
Här hittar du mitt blogginlägg om mat på fjällvandring.
Lämna ett svar